BAJS SL!
Det här är sista veckan på Telia. Eller ja, iaf den sista veckan som jag är direkt anställd av dem utan nu blir man en sån där bemanningsföretagsmänniska. Och jag tror det kommer bli bra faktiskt :) Som handen i handsken!
Och förra veckan hände nåt mindre bra. Jag sitter på tuben och åker till jobbet. Minding my own business som man brukar säga va och känner in lugnet. Helt plötsligt så kommer SL's fantastiska kontrollanter och gör min dag till ett levande helvete. HADES PÅ JORDEN! Jag hoppar av tunnelbanan ett åkkort fattigare men en kontrollbot rikare.
ÅH SOM JAG LÄNGTAT! KÄNNS SOM OM SL ALDRIG FÖRSTÅTT MINA BEHOV MER!
1200kr för att jag är fattig nog att inte köpa ett vuxenkort.
Och då undrar jag också: När ska jag (och några kan nog hålla med mig) förstå att jag inte ser ut som 18 längre? Och ännu mer, när ska jag lära mig att det där med att åka som ungdom inte gäller längre? När ska man sluta ge sig själv komplimanger och bekräftelse genom att köpa ungdoms eller ännu värre BARN biljett, när man ska ut och fara riket runt.
Tacka vet jag X-trafik uppe i Järvsö, där är man ungdom tills man är 26. Det är tamigfan en bra deal.
SL, skäms tamigfan!
Och i helgen flyttar man också. Jag och Hanna skall flytta in i min broders gamla lägenhet i Hjorthagen. KÄNN IN! Det kommer bli himla bra!
Och idag blir det även tv inköp för Cissi Ramsby har fått lön. en fin LG 50tum som skall utnyttjas till fullo.
Om jag säger såhär:
XBOX360+hdmi kabel+guitarhero world tour= SAAAANT!
Och på måndag ska jag på Paramore också. Jag kommer dregla sönder mig över den där lilla jäntungen. Herregud så bra och sån utstrålning. Om man ändå hade det, då skulle man vara lyckad som artist!
"ARBETSLIVSERFARENHET" är ett skitord
Jaha vad ska man göra nu då? Efter 30 november så kan man vara arbetslös. hur kändes det kände jag? Inte så roligt alls. Och så ska man sitta som en amöba på Platsbanken och känna in alla tuffa jobb som man skulle vilja ha men troligtvis är för okvalificerad för enligt arbetsgivarna. Ska man behöva utstå den här känslan av total värdelöshet bara för att man inte har världens längsta arbetslivserfarenhet? Hatar det ordet mer än nåt annat just nu! Det är ett sånt långt och negativt laddat ord så jag spyr på hela innerbörden. Man borde väl kunna se att människan är villig att lära sig saker och utvecklas i god takt samt kunna bidra med sin personlighet på en arbetsplats? Och att personligheten i sig ska kunna lyfta upp allt? Visst att man kanske borde ha kunskapen/utbildning om vissa saker och liknande men i det stora hela så undrar jag om den här arbetsvärlden, det sk LIVET, skulle må bättre av att ha lite öppnare vyer och kanske kunna anta sig fler människor som är handlingskraftiga, pålitliga och jävligt duktiga men kanske inte har så mycket av den här fantastiska "arbetslivserfarenheten".
Jag bara undrar kära arbetsgivare om ni skulle kunna tänka er detta?
Helgen spenderades i Stockholm med Hanna. Inga mobiler och inga måsten utan bara hon och jag och inga tider att passa. Helt fantastiskt och behövligt!
Nu sitter jag på jobbet igen och fick precis reda på att jag kommer få en fin bonus i slutet av månaden samt kanske vunnit en tävling att jag ska få gå som VIP på Idol på fredag. Haha. där har jag aldrig varit!
SÅ SPÄNNANDE!
Ps. Jag tänkte ta tag i det här med att bli radiopratare nu tänkte jag. Får jag inget jobb blir det utbildning. Så får LIVET som det vill!
